Manus sturebymordet.

I en dom tingsrätten har två 16 åriga ungdomar, en pojke och en flicka dömts till 1 år och 8 månaders sluten ungdomsvård för att ga mördat den 15 priga flickan Therese Johansson, söder Stockholm.

De båda dömda ungdomarna hade en komplicerad relation. De var tillsamans men pojken hade kysst Therese på en fest och efter det uppstod ett svartsjukadrama. Flickan krävde pojken skulle döda Therese för att de skulle kunna försätta att vara tillsamans.

På nationaldagen den 6 juni sattes planen i verket. På en fest vid en hoppbacke lurar pojken iväg Therese in i skogen och stryper henne med en pinne, sparkar och slår på henne, och lämnar henne döende.

Konskeveserna av den dramatiska händelsen är fruktansvärda. Många är drabbade. Therese är död, hennes får aldrig mer tillbaka henne. Sorgen kommer alltid finnas där. De båda ungdomarnas liv är förstörda, och även deras familjer. De kommer alttid få leva med skammen och ångest över vad de har gjort. Hela deras framtid kan vara förstörd. Troligtvis kommer de inte att kunna få arbete, eller ens gå i vanlig skola. På facebookgruppen RIP therese Johansson forsar hatet ut mot ungdomarna.

Deras familjer måste troligtvis flytta från sina hen för att kunna ha ett ganska normalt liv.
Diskussionerna pågår nu hett om staffet som udömts. Många menar att det är lindrigt. Advokaten som företraäder offrets familj kräver strängare straff och så även åklagaren. Fyra års sluten ungdomsvård krävs. Även detta anses av många alldeles för lindrigt.

Jag anser att strafflängdes inte har så stor betydelse. Att skrika efter hårdare straff ger inte Therese livet tillbaka, och inte heller gör det så stor skillnad på två eller fyra år. Att Therese familj vill ha hårdare straff är förståeligt. Hon är ju för allt borta, medan gärningsmännen har hela livet framför sig. Rättvisan i det är svår att se för dem. Men då glömmer det att två ungdomarna alltid att få leva med det som de gjort. Ångest och deprassion kommer att vara en del av deras liv så länge de lever. Skammen är stor.
Straff har två syften, att ge konsekvenser för den som begått ett brott som gör att brottslingen inte vill göra om brottet. Frågan är då vad som är rätt straff . Och då anser jag att två är för en ungdom fängelse , tillsamans med straff som samhället i övrigt dömer dem till är tillräckligt. Hela deras plan att få leva tillsamans bara Therese dog, var dömd att misslyckas. Uppenbarligen hade de ingen förmåga att se konsekvenserna av sitt handlade. De levde bara i nuet.