Formell och informell makt.
Ett exempel på formell makt är den som rektorn i skolan utövar. Han har formell makt över skolan och lärarna. Det är rektorn som är lärarnas chef. Vi som är elever på olika skolor har informell makt; vi kan inte bestämma vad lärarna ska ge för betyg osv men vi kan påverka tex ifall alla i skolan skulle ha på sig skorna fast man inte får. Då kan eleverna antingen via klassrådet, vilket skule kunna klassas som ett formellt forum, eller via en namnlista, mer informellt, be att få det ha en omröstning och sedan kanske förslaget går igenom. Men för att det ska ske måste rektorn utöva sin formella makt. På det sättet kan man säga att den informella makten har utövats, via den formella.
Andra exempel på formell makt är den som utövas av en vd för ett företag, eller en mellanchef i samma företag. Den största formella makten i vårt land har Riksdagen och motsvarigheten i andra länder som har presidentstyre.
Problemen kan uppstå när den informella och den formella makten krockar. Tex i en organisation där det finns en svag chef med formell makt men där det finns starka individer som utövar informell makt. Chefen ger order om en sak, men den som har den informella makten tycker annorlunda. Då blir det svårt att utöva den formella makten.
Alla människor i vårt samhälle kan utöva informell makt, vi kan ändra på mycket ifall en stor grupp av befolkningen tycker samma sak. Ett exempel är så att skapa opinion genom insändare, eller Facebookgrupper, eller demonstrationer. Kan man få med sig personer med informell makt, kändisar, eller debattörer, kan man nå framgång. Massmedia, speciellt TV, har stor informell makt, och kallas därför för den tredje stadsmakten.
Men den formella makten har ju fortfarande Riksdagen och Regeringen som bestämmer.
Informell makt finns ofta i sociala sammanhang, tex bland ungdomar. En stark individ kan påverka andras attityder. Det är speciellt tydligt bland ungdomar där flockmentaliteten är stark. Denna informella ledare kan påverka övrigas attityder kring alkohol, droger, politik, mode, och mycket annat. Föräldrar som har den formella makten över sina omyndiga barn kan många gånger vara relativt sett maktlösa mot dessa informella ledare.
Även detta är ett exempel där formell och informell makt krockar.
Exempel på en kränkade händelse:
Den 21 oktober 2001: En mörkhyad man av utländsk bakgrund, i 30-årsåldern, skulle gå och äta middag på Stureplan och hade bokat bord klockan 19.00. Han gick dit så att han skulle komma i tid och vara där före utsatt tid. Bredvid honom stod det ett par i 40-årsåldern med svenskt utsende och väntade på bord. Den utländska killen hängde av sin jacka för att sedan sätta sig vid bordet. Servitrisen frågade om han hade bokat bord. "Ja", svarade han. Men då sa servitrisen att han inte fick sitta där, utan det var reserverat för paret som stod och väntade.
I det här fallet är det helt klart så att mannen nekas bordet på grund av sin hudfärg. Först när mannen visar upp sig nekas han.
Vad kan mannen göra?
1. Han kan be att få prata med den ansvarige på restaurangen och påpeka den kränkande behandingen.
2. Om inte det hjälper, kan han polisanmäla restaurangen för diskriminering, eller kränkning.
3. I Sverige har vi något som kallas för Diskrimineringsombudsmannen (DO). Till honom (eller henne), kan man vända sig om man har upplevt att man blivit kränkt på grund av ras, hudfärg, handikapp eller sexuell läggning. Andra kränkningar kan gå under vanlig lag se punkt 2).
fredag 27 november 2009
torsdag 26 november 2009
Where is the love ?
Jag planerade att sprida min kärlek genom att vara en tacksam ungdom mot min mamma som jobbar järnet av sig för att vi ska kunna ha det så bra. Att åka utomlands och göra andra roliga aktiviter tillsamans vilket min mamma uppskattar mer än något annat. Det jag gjorde var inte den största saken men jag var hemma en fredag kväll med mamma och gick ut på resturang sen åkte jag hem och hyrde en film med min mamma och gick inte ut på hela kvällen. Vilket jag aldrig brukar göra hon måste alltid tjata på mig för att jag ska stanna hemma men nu tänkte jag att hon skulle uppskatta att vara hemma en kväll och bara ta det lungt. Man måste ju göra något för sina föräldrar ibland man kan inte alltid ta något utan att ge tillbaka.
tisdag 24 november 2009
intervju
Jag intervjuvade min pappa Torkel Segerstedt.
När jag frågade min pappa vad han tycker är typiskt svenskt räknade han upp några saker.
Det första han tänkte på var köttbullar och sill som är typiska svenska maträtter. Typsikt med svenskar menar han är att vi inte vill sticka ut från mängden, att vi inte vill såra andra eller väcka starka känslor. Typiskt är också den svenska avundsjukan som innebär att man bara får vara lagom duktig och framgångsrik. När det gäller jobbet så är svenskar kända för att vara arbetssamma och plikttrogna. Svenska chefer lyssnar mer på dom anställda än i många andra länder där chefen är den enda som bestämmer.
Andra saker pappa tyckte var typiskt svenska saker var:
- Charterresor till sol och värme
- Volvo combi.
- ABBA.
- Midsommar.
- Stockholms skärgård.
- Ordet lagom som inte finns i något annat språk i världen.
Jag frågade honom ifall han var stolt över att vara svensk. På det svarade han att det var han för det mesta. Det finns saker han irriterade sig på men att det mesta ändå var bra. Att vi är ett demokratiskt land att skolor och sjukvård finns för alla och bekostas av staten. Det sämsta med att bo i Sverige är dom höga skatterna och det dåliga klimatet, och då tycker han att klimatet är det värsta.
Hans erfarenhet är att vi svenskar i jämförelse med andra folk är internationella. Vi har bra koll på vad som händer i världen och är språkkunniga.
När jag frågade min pappa vad han tycker är typiskt svenskt räknade han upp några saker.
Det första han tänkte på var köttbullar och sill som är typiska svenska maträtter. Typsikt med svenskar menar han är att vi inte vill sticka ut från mängden, att vi inte vill såra andra eller väcka starka känslor. Typiskt är också den svenska avundsjukan som innebär att man bara får vara lagom duktig och framgångsrik. När det gäller jobbet så är svenskar kända för att vara arbetssamma och plikttrogna. Svenska chefer lyssnar mer på dom anställda än i många andra länder där chefen är den enda som bestämmer.
Andra saker pappa tyckte var typiskt svenska saker var:
- Charterresor till sol och värme
- Volvo combi.
- ABBA.
- Midsommar.
- Stockholms skärgård.
- Ordet lagom som inte finns i något annat språk i världen.
Jag frågade honom ifall han var stolt över att vara svensk. På det svarade han att det var han för det mesta. Det finns saker han irriterade sig på men att det mesta ändå var bra. Att vi är ett demokratiskt land att skolor och sjukvård finns för alla och bekostas av staten. Det sämsta med att bo i Sverige är dom höga skatterna och det dåliga klimatet, och då tycker han att klimatet är det värsta.
Hans erfarenhet är att vi svenskar i jämförelse med andra folk är internationella. Vi har bra koll på vad som händer i världen och är språkkunniga.
måndag 16 november 2009
Manus sturebymordet.
I en dom tingsrätten har två 16 åriga ungdomar, en pojke och en flicka dömts till 1 år och 8 månaders sluten ungdomsvård för att ga mördat den 15 priga flickan Therese Johansson, söder Stockholm.
De båda dömda ungdomarna hade en komplicerad relation. De var tillsamans men pojken hade kysst Therese på en fest och efter det uppstod ett svartsjukadrama. Flickan krävde pojken skulle döda Therese för att de skulle kunna försätta att vara tillsamans.
På nationaldagen den 6 juni sattes planen i verket. På en fest vid en hoppbacke lurar pojken iväg Therese in i skogen och stryper henne med en pinne, sparkar och slår på henne, och lämnar henne döende.
Konskeveserna av den dramatiska händelsen är fruktansvärda. Många är drabbade. Therese är död, hennes får aldrig mer tillbaka henne. Sorgen kommer alltid finnas där. De båda ungdomarnas liv är förstörda, och även deras familjer. De kommer alttid få leva med skammen och ångest över vad de har gjort. Hela deras framtid kan vara förstörd. Troligtvis kommer de inte att kunna få arbete, eller ens gå i vanlig skola. På facebookgruppen RIP therese Johansson forsar hatet ut mot ungdomarna.
Deras familjer måste troligtvis flytta från sina hen för att kunna ha ett ganska normalt liv.
Diskussionerna pågår nu hett om staffet som udömts. Många menar att det är lindrigt. Advokaten som företraäder offrets familj kräver strängare straff och så även åklagaren. Fyra års sluten ungdomsvård krävs. Även detta anses av många alldeles för lindrigt.
Jag anser att strafflängdes inte har så stor betydelse. Att skrika efter hårdare straff ger inte Therese livet tillbaka, och inte heller gör det så stor skillnad på två eller fyra år. Att Therese familj vill ha hårdare straff är förståeligt. Hon är ju för allt borta, medan gärningsmännen har hela livet framför sig. Rättvisan i det är svår att se för dem. Men då glömmer det att två ungdomarna alltid att få leva med det som de gjort. Ångest och deprassion kommer att vara en del av deras liv så länge de lever. Skammen är stor.
Straff har två syften, att ge konsekvenser för den som begått ett brott som gör att brottslingen inte vill göra om brottet. Frågan är då vad som är rätt straff . Och då anser jag att två är för en ungdom fängelse , tillsamans med straff som samhället i övrigt dömer dem till är tillräckligt. Hela deras plan att få leva tillsamans bara Therese dog, var dömd att misslyckas. Uppenbarligen hade de ingen förmåga att se konsekvenserna av sitt handlade. De levde bara i nuet.
De båda dömda ungdomarna hade en komplicerad relation. De var tillsamans men pojken hade kysst Therese på en fest och efter det uppstod ett svartsjukadrama. Flickan krävde pojken skulle döda Therese för att de skulle kunna försätta att vara tillsamans.
På nationaldagen den 6 juni sattes planen i verket. På en fest vid en hoppbacke lurar pojken iväg Therese in i skogen och stryper henne med en pinne, sparkar och slår på henne, och lämnar henne döende.
Konskeveserna av den dramatiska händelsen är fruktansvärda. Många är drabbade. Therese är död, hennes får aldrig mer tillbaka henne. Sorgen kommer alltid finnas där. De båda ungdomarnas liv är förstörda, och även deras familjer. De kommer alttid få leva med skammen och ångest över vad de har gjort. Hela deras framtid kan vara förstörd. Troligtvis kommer de inte att kunna få arbete, eller ens gå i vanlig skola. På facebookgruppen RIP therese Johansson forsar hatet ut mot ungdomarna.
Deras familjer måste troligtvis flytta från sina hen för att kunna ha ett ganska normalt liv.
Diskussionerna pågår nu hett om staffet som udömts. Många menar att det är lindrigt. Advokaten som företraäder offrets familj kräver strängare straff och så även åklagaren. Fyra års sluten ungdomsvård krävs. Även detta anses av många alldeles för lindrigt.
Jag anser att strafflängdes inte har så stor betydelse. Att skrika efter hårdare straff ger inte Therese livet tillbaka, och inte heller gör det så stor skillnad på två eller fyra år. Att Therese familj vill ha hårdare straff är förståeligt. Hon är ju för allt borta, medan gärningsmännen har hela livet framför sig. Rättvisan i det är svår att se för dem. Men då glömmer det att två ungdomarna alltid att få leva med det som de gjort. Ångest och deprassion kommer att vara en del av deras liv så länge de lever. Skammen är stor.
Straff har två syften, att ge konsekvenser för den som begått ett brott som gör att brottslingen inte vill göra om brottet. Frågan är då vad som är rätt straff . Och då anser jag att två är för en ungdom fängelse , tillsamans med straff som samhället i övrigt dömer dem till är tillräckligt. Hela deras plan att få leva tillsamans bara Therese dog, var dömd att misslyckas. Uppenbarligen hade de ingen förmåga att se konsekvenserna av sitt handlade. De levde bara i nuet.
måndag 9 november 2009
Typiskt svenskt
att man är tillbaka dragen, ganska blyg som person . dansar runt midsommar kransen och dricker mycket . tex när vi ska köpa sprit kollar vi på alchol volymen ifall det är en vin flaska som är 13,5 och en som är 15,0 så tar vi den är 15,0. vi är ett ganska modernt land.
måndag 2 november 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)